2013-05-24
13:09:00
Koder
I USA kunde man på 50-talet öppet prata om neger hit och neger dit.
De svarta kunde göras till allt onts moder. Under 60-talet växer sig med-
borgarrörelsen stark och tränger tillbaka den öppna rasismen. Men det
finns under samma tid en stark konservativ rörelse som organiserar sig
och som sedan skördar frukten med Nixon, Reagan till dagens ärkekon-
servativa med Teapartyrörelsen som tydligaste tecknet.
Vad man fr a under Goldwaterkampanjen och sedan fullföljts i kampanj-
erna med Nixon,Reagan och Bush och inte minst Cain/Palin var att om
man pratade om kriminalitet, getton, bidrag och matkuponger blev det
en automatisk koppling i dessa led till svarta. Man behövde inte säga
att det var negrernas fel. Det var redan inbokat i budskapet.
På liknande sätt kan vi se hur rasismen finns i bl a Sverige. Säg ordet
"gruppvåldtäkt" och få kommer få en annan association är invandrare.
När vi pratar om kvinnomisshandel, våldtäkt och kvinnormord är det ju
i första hand män som gör det, men den första associationen blir för
många invandrare.
Åkesson skyller bränderna i förorterna på invandrare. Han behöver inga
koder. Mer problematiskt blir det andra partier säger att det är ett integra-
tionsproblem eller att några få kriminella är roten till allt ont. Man tar bort
klassaspekten och vad blir då kvar:invandraren.
Bara en riktad klasskamp kan lösa problemen. Vi behöver bättre skolor,
bättre vård, mer arbete och en utveckling av demokratin. Det är en fakt-
isk motsättning att överklass och övre medelklass i stort skall vara de som
får skattelättnader när samhället i övrigt är byggt så att den som har skall
ha mer.
Den viktigaste frågan är skolan. Med friskolereformen har vi fått en uppdelad
skola. De rikas barn får gå i reservat med goda skolor, goda förutsättningar
och med stora resurser och på andra sidan klumpar vi ihop alla barn med
fattiga föräldrar, barn med funktionshinder och så slänger man in barn som
inte kan språket i dessa klasser. Klasssamhället konstitueras i grundskolan.
Kommentera inlägget här:
