2013-11-20
14:26:38
Går inte att köpa
Artur Koestlers böcker går inte längre att få tag i på
svenska mer än i antikvariat. Det är då jag inser vär-
det med att behålla och magasinera böcker. Jag har
de viktigaste va honom i hyllan och då i synnerhet
Natt klockan tolv på dagen och de två självbiografier-
na Den osynliga skriften och Pil i det blå.
Koestlers politiska tid är den som jag finner intressant.
När han i senare delen av livet ägnar sig år parapsyko-
logi och övernaturligheter blir han meningslös.
På ett mycket bestämt sätt blev romanen Natt klockan
tov på dagen en vändpunkt i mitt liv. Det var då jag såg
stalinismen i tydlighet. Systemet förstörde även de som
hade de bästa intentionerna med sin övertygelse. Huvud-
personen Rybasjov grips och förhörs under de stora Mosk-
vaprocesserna likt hundratusentals andra. De flesta avrätt-
ades och de märkvärdiga var att de flesta erkände även om
det var uppenbart att anklagelserna var falsarier. För den
som såg Råstams reportage om mordbränderna i Falun och
de unga som där erkände trots att de var oskyldiga kommer
en del att kännas igen. De flesta under Moskvaprocesserna
var ännu övertygade kommunister och erkände för det stör-
re goda. De erkände för att kommunismen skulle bestå och
utvecklas. Deras personer var oväsentliga i historiens gång.
När jag läste detta kände jag att det är inget jag kan ställa
mig bakom. Varför skulle jag erkänna inför falska auktoriteter?
Varför skulle jag ställa mig bakom ett system som kräver total
underkastelse utan debatt och diskussion? Varför skulle jag
sympatisera med ett system som krävde vertikal ordergång?
Jag tror inte att ändamålet helgar medlen. Jag tror inte att
man kan förändra ett samhälle med brutalitet och diktatur
för att det sedan skall bli ett lyckorike. Jag tror att vägen är
målet.
Kommentera inlägget här:
