2014-12-22
20:16:00
Verklighetens folk del 2
Bert Karlsson var ju i det offentliga samtalet en
stor jävla fjant. Men under radarn skaffade han
sig ett inflytande som få förstod. Så när han i en
tidning skriver hur han skulle forma en regering
med Guillou som justitieminister, med Silvia som
biståndsminister och Ian Wachtmeister som stats-
minster var bollen i rullning.
Ian och Bert träffas. De skriver ihop ett program. Bert
pratar med DN och får in den på Debatt. Man bildar
parti. Man skall vända sig till verklighetens folk(japp
KD hämtade det härifrån. Det finns alltså en tradition
i KD att hämta näring från rasistiska partier).
Bert tar kontakt med Sievert Öholm som trixar ihop en
opinionsundersökning som visar att över 20% av befolk-
ningen skulle tänka sig att rösta på Ny Demokrati. Sievert
ger plats i sitt program Svar Direkt.I debatten skrattar alla
åt det nya partiet. Partiet växer.
Reagan och Thatcher var ju ledarna för den internationella kampen för indi-
vidualism. Det var en kamp för att restauera det gamla klassamhället och som
de lyckades.
Olle Stenholm krossar Bert i en TV-intervju. Jag och många
med mig tycker Bert är en fullständig nolla. Partiet växer.
Ian och Bert åker på turne och pratar en otrolig massa skit.
Men det gillas. Det var drag under galoscherna. Vad de än
säger och hur de än motbevisas växer partiet.
ND kommer in i riksdagen. Westerberg reser sig på valnatten
och lämnar utan att se åt Ny Demokrati. Partiet växer.
ND ställer till oreda till en början och växer och är i undersök-
ningar uppe på 13%. Ingen vet hur man egentligen skall be-
möta dem. De släpper rasistiska grodor på i media och i
riksdagen. Partiet växer. Man börjar att rensa i de egna leden.
Man har etablerats och kan inte tåla vad som helst. Det börjar
komma grus i Ian och Berts parti.
Så slår det slint. Partiet har växt så snabbt och kommit in i riks-
dagen av en slump. In till partiet som inte bärs av annat än två
av kapitalets clowner strömmar nu alla landets rättshaverister.
Det blir maktkamp. Ian avgår. Fullständig kaos utbryter. Under
tid har man flera som kallar sig ledare för partiet. Snabbt bryts
partiet sönder och i valet efter åker man ut med hela röven bar.
Ny Demokrati dör.
Några år senare sitter några skåningar och lägger en plan på hur
de skall ta sig in i riksdagen. De tar lärdom av NDs misstag.
De måste vara organiserade. De skall koncenterara sig på att
motverka invandring men inte på nassevis utan med siffror. de
skall tala till verklightens folk och anammar Ian och Berts otroligt
märkliga maktlära(De var ju själva överklass men talade om sig
som de som var utsatta för övergrepp av en oidentifierad makt).
Allt till vänster om S skulle stigmastiseras som extremister. Miljö-
partiet var den stora fienden.
SD kommer inte att bli mindre för att man tar debatt. Inte heller
om media hittar allsköns skit om personer i SD kommer det att
göra partiet mindre. Det är alltså ingen mening med att ta debatt.
Det partiet och andra skall göra är att inte prata om dem att org-
anisera sig själva och driva sina egna frågor. Som det är nu får
man uppfattningen att allt handlar om invandring och att alla vid
sidan av SD är överens. Det tjänar SD på.
Kommentera inlägget här:
