2014-07-31
12:34:33
Ett meningslöst liv?
Efter flera veckors semester har jag börjat odla saker som
jag aldrig har tid med eller som jag gör för att jag inget ann-
at har att göra. Jag läser masa böcker och det har jag alltid
gjort men nu mer urskiljningslöst än tidigare. Jag matar igen-
om Pelecanos eller Ahlstedt(inte särskilt bra) där de förre ger
en bild av ett USA som har en baksida som påminner om Go-
morra och där den senare är en svensk variant av en sämre
Agatha Christie(dock i Göteborgsmiljö).
En sen kväll fick jag för mig att jag skulle hitta en skiva av Kitaro.
Kitaro är en japanskfödd musiker som räknas in i new agemusik-
en. Det är vackra klanger och långa meditativa sekvenser.
I början på 90-talet startade vi upp ett gruppboende i Säve som
hette Bärbygården. Det var en gammal gård med anor från 1700-
tal och som under 1900-talet använts som gästgiveri. Det var en
gård som bar liv i sig självt. I ett av vindsutrymmena inredde vi
ett musikrum där vi skulle ha avkoppling. Man tog med sig en av
de boende in i rummet och satte på musik för att där bara landa
och koppla av. Rummet var fyllt av kuddar. Ofta lyssnade jag där
på Kitaro och en speciell skiva. I halvslummer fick jag fantastiska
visioner och fylldes av ett stort inre lugn. Så nu denna kväll sökte
jag finna just denna skiva. Det visade sig vara svårare än jag trott.
Jag visste ju att skivan hade givits ut innan 1992. Så jag sökte mig
därifrån och till tidigare utgåvor. Det var samarbete med Jon Anderson
(Yes) och Micky Hart (Grateful Dead) men inte. Jag sökte i de sex
skivorna under titeln Astral Voyage men inte där heller. Det gick in-
te att finna stycket jag letade efter.
Jag hann att fundera över konsten i sig. Kitaro är ju anhängare av
New Age, andlighet och flum, och jag är motsatsen. Jag är ut i
fingerspetsarna ateist och materialist. Kroppen är organisk massa
som förmultnar och försvinner efter döden. Där jag står och tvekar
är hur medvetande uppstår och utvecklas. Jag ser mer än kemiska
processer. Så Kitaros musik ger mig inga andliga upplevelser. Men
det ger mig tillfredställelse och stimulerar tankeverksamhet.
Dessa veckor kan kallas avkoppling. Det är alltså att vara och göra
inget av värde för annat än mig själv.
Kommentera inlägget här:
