2014-10-12
17:53:18
det lilla livet och de stora känslorna
Imorse steg jag upp i stor trötthet. Jag skulle cykla ner
till heden för match. När jag stod på balkongen och rök-
te dagens första cigg hörde jag ett kraschande ljud från
köket. jag försökte lista ut vad det kunde vara men gick
bet. När jag kom ut i köket såg jag att det var en blom-
kruka som fallit golvet. Bladet från min krukväxt hade
växt sig så stora att de tryckt sig från fönstret och gjort
att krukan föll i golvet och gick sönder. Krukan har jag
haft sedan jag flyttade in i min första egna lägenhet för
40 år sedan. jag kände en viss sorg när jag tänkte på
det. Jag skänkte alltså en 40 år gammal blomkruka mer
sorg än vad jag gjort över jordens samlade offer för ebo-
la. F ö tror jag oerhört få känner sorg för de offer som
ebolan skördar i Afrika. Det är först när man tror att ski-
ten kan komma hit som folk blir upprörda och rädda.Så
länge folk dör i Afrika är det mycket få som bryr sig över-
huvudtaget.
Kommentera inlägget här:
