leifsjoqvist

2014-10-03
12:48:28

Skvaller öppet eller dolt
Med FB och Instagram följer att många människor exponerar sig
och det mesta är ointressant. Igår såg jag hur ett par lagt ur en sek-
vens på FB där en kvinna ligger i badkar och blir pissad på. Varför
lägger man ut sådant(om det nu är av fri vilja)?
En del spyr ut sin ilska och söker tröst genom att ondgöra sig över
sin partner. Denna form av dysfunktionalitet slår ju oftast över och
tillbaka på den som skriver.
För några år sedan hängdes några flickor ut som horor på Instagram.
De som gjort var några unga flickor som inte förstått att med de nya
medierna kan man inte göra som människor gjort i årtusenden. Skvall-
ret upptäcks och man kan hitta källorna och angripa de som skvallrar.
De tysta skvallret har förstört liv för tusen och åter tusen sedan männ-
iskan blev en kommunicerande varelse.
För den som vill följa förloppet och processen i hur skvaller förstör en
människan liv kan läsa Bara en mor av Ivar Lo-Johansson och där
fälja den unga Rya-ryas liv från ung vacker flicka till gammal statar-
kärring och vad ett oskyldigt nakenbad kan göra för en kvinnas liv.
Det tysta skvallret kan över lång tid stigmatisera en människas liv
utan att denna har en chans att göra något åt det.
När jag som 10-åring var hos min morföräldrar fick jag reda på att
en kvinna som bodde i byn kallades för "Sköva" vilket var något slags
slang för hora. Jag ropade det efter henne i barnsligt oförstånd och
det skulle jag inte gjort. Det blev oroligt i den lilla byn. Min mormor
sa att så får man inte säga. Hon kunde dock inte förklara att hon
själv sa det om henne vid matbordet. Så jag fick gå dit och be om
ursäkt. Det blev bra. Jag satt länge där och pratade med henne och
jag fick höra om hennes liv. Efter den dagen hälsade jag artigt på
henne och hon bjöd på saft och bullar emellanåt. Jag tror också att
det blev en slags öppning för henne och att varbölden sprack med
det jag gjorde.
Skvaller är en del av våra liv. En del av det är nödvändigt. Vi får venti-
lera om nära och kära utan att det slutar i större konfrontationer. Men
det stigmatiserande och illvilliga skvallret har vi alla skyldighet att mot-
arbeta på personlig och offentlig nivå.
 
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: