leifsjoqvist

2015-01-28
15:32:21

En mycket viktig bok
Nina Björk skrev för två år sedan Lyckliga alla sina dagar
som jag läste först igår. Det var intressant läsning. Björk tar
upp en diskussion som borde vara första prioritet för alla
slags vänster. Det är långt borta från särintressen och att
se politik som kundservice. Det är systemkritik hon levere-
rar.
Hon tar upp mycket. Hennes analys av sossarna som ett nu-
varande kundparti är ta på allvar. Alltså, när sossarna förlorar
valet 2010 säger Mona Sahlin att väljarna har gett rött kort åt
socialism och därför måste partiet leta sig högerut.
Det är som moderaterna gjorde med arbetslinjen när de förlor-
ade några val innan. Vi måste lyssna till väljarna och bli lite
mindre moderata.
Detta är ett hot mot demokratin. Om alla partiers enda mål är
att inneha makt kommer ju alla att stå för vad som uppfattas
som det som ger röster. I perspektivet SD är det en minst sagt
skrämmande utveckling.
Partier, och inte minst V, skall stå på en ideologisk grund och ar-
beta för den. Om man ruckar på sina ideal för att få röster till
varje pris förlorar ju partipolitiken sitt värd. Då kan vi direkt gå
till personval där den som erbjuder väljarna mest och bäst blir
vald.
V lämnade ju allt för att gå till val på "Inga vinster i välfärden" och
bara det. Det var en strategi som i stort saknade systemkritik över
att det var fel att ta vinster från offentliga sektorn. Ingenstans kom
ju kritik av andra företag i andra branscher, som Byggnads-, om att
de också plockade vinst ur offentliga medel.
Men Björk har mer. Hon har flera kapitel där hon skriver om att människan
betraktas som en vara och att allt handlar om individuella drömmar, vilka
hyllas, medans kollektiva drömmar sågas längs fotknölarna.
Hon skriver om PK och om hur man kan närmast Goebellskt propagera för
individuella drömmar medans om man pratar om utopi för kollektiva drömm-
ar beskylls för att komma med pekpinnar.
Hennes systemkritik är djup. Intressant är om vinstens grundläggande betyd-
else för hela samhället och den debatt som förs. Hon tar exemplet med potat-
isskalarna från USA. På 50-talet fanns en företag som kollade hur det kunde
gå att sälja så många potatisskalare. Man borde kunna köpa en och hålla fast
vid den. Men det visade sig att skalare ofta försvann med potatisskalen i slask-
en. Då lanserade man en skalare med potatisfärg för att ännu fler skalare skulle
åka ut med renset. Den tråkiga skalaren fick dock ett färgglatt omslag som skulle
mana till försäljning. Det blev givetvis en succe. Frågan är bara succe för vem
för vad?
Björk skriver att vad som helst som ökar vinster är av godo och allt som försäm-
rar vinster är kass. Miljöperspektiv eller vad som egentligen är bra för människor
får stå vid sidan av debatten.
Jag tänker på hur jag ratat frisörer sedan 1983. En gång om året, ibland vartannat,
tar jag trimmern och rakar av allt. Om detta skulle bli en kollektiv företeelse skulle
det bli massarbetslöshet bland alla som arbetar med hår, och det är en hel del.
Det skulle skapa kriser och man skulle mana folk att verkligen gå till frisörer och
betona vikten av att man gjorde det.
Idag pratar makten om att "skapa" arbeten. Det i en värld där många far illa och
där många trots allt inte har vad vardagen behöver. "Riktiga" arbeten är sådana
som skapar mer produktion av potatisskalare trots att det egentligen inte finns
något behov av flera.
Så skriver hon om feminismen. Den del av denna rörelse som betonar jaget
framför kollektivet. Hon skriver om barn som gör att man lär sig att det finns
viktigare saker än jaget självt. Alla som varit förälder vet detta(eller borde veta).
Hon skriver om förespråkate av RUT som menar att anledningen till att kvinnor
skall arbeta mer är att de skall få råd att lägga de pengar de tjänar mer på att
anställa någon till sitt eget hem. Om det är enda vinsten varför då jobba?
Vem skall utföra tjänsten som är mindre värd än det arbete som görs för att
betala för att någon tar hand om min skit hemma?
Det finns ett värde i att ta reda på sin egen skit. Det finns ett värde att fostra
sina egna barn. Det finns ett värde i gemenskap som står över vårat vara
som bara konsumenter.
 
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: