2015-07-10
00:26:38
om det individuella
I en märklig debattartikel i Metro skriver en Jessica Bruun
att hon vill vara hemma med barnen och baka och under-
stundom glädja sin man med en kåt fru.
Det känns ganska mycket 1800-tal.
Å andra sidan suddas gränsen nu ut mellan vad som är
vänster och höger.
Kvinnan i artikeln vill ju vara till för andra, sina barn och sin
man. Är inte det i grunden vad solidaritet handlar om.
Jämför med mången vänster som bara pratar om det indi-
viduella projektet. Man skall förverkliga sig själv. Barnen
kommer ju då i vägen.
Är inte det motsatsen till solidaritet?
Det blir så här när klassfrågan inte tas med i kontexten.
Jag lyssnar till en rasifieringskvinna i P1. Om man bara
pratar hud som man gör i USA vad sker då om det skul-
le komma dithän att huden diskuterades bort?
Klasserna skulle finnas kvar.
Skillnaden mellan fattig och rik skulle finnas kvar och kan-
ske ännu mer etableras.
Klasskampen har ju alltid involverat kampen för jämställdhet
och mot rasism.
När dessa två grenar i motståndets träd sågas av blir kampen
mot systemet så mycket svårare.
Inte konstigt att rasifieringskvinnan och de två USA-korrespon-
denterna gemensamt säger att debatten I USA är så mycket mer
utvecklad. Ja, där är ju klasskampen helt satt på undantag.
Kommentera inlägget här: