2015-07-20
10:47:47
Omerta-då och nu
Det pratas idag om att det skulle råda någon slags omerta,
tystnadslag, i förorten. I vissa delar är det sant, men det är
inget nytt.
Om man läser böcker från förra seklet, allt från Ivar Lo till
Erik S Alexandersson, beskrivs ungdomsgäng som håller
ihop och när det smäller springer man inte till föräldrarna
och ännu mindre till polisen.
Från 1890 och fram till 1960-tal fanns gäng som slogs i
Gårda, Olskroken och Lunden. Inga av de som slogs gick
till polisen.
1985
När jag var 15 år blev en av mina vänner systematiskt miss-
handlad två gånger för att han skulle ha golat. Han gick ald-
rig till polisen. Jag hotades också och levde med det hotet
under ett halvår. Jag sa inget till mina föräldrar eller skolan
och ännu mindre tänkte jag gå till polis. Ett av mina bästa be-
slut i livet var när jag bestämde mig för att inte vara rädd och
möta hotet. Det blev en konfrontation vid Olskrokstorget. jag
mötte Benny och Benny(de hette så)och sa bara att jag skul-
le slå tillbaka om de började något. De blev lite verbala hot
men inget mer och sedan rann det ut i sanden. En annan
orsak var att J som var drivande blev omhändertagen. På
den tiden hamnade man på anstalt och "vårdades" inte i
hemmiljö. Det gick dock inte så bra med vården.
Det slogs och mordhotades flera gånger under min uppväxt
men aldrig att polisen ens kom på tal. J åkte dit för att han
gjorde ett väpnat rån.
Så vad är så annorlunda idag. Jag skulle säga tillgång till vap-
en. Det våldsamma och den kriminella strukturen i tonåren fanns
och har funnits så länge människan organiserat sig i större orter.
Kommentera inlägget här:
