2015-06-13
10:46:34
OBS- ett förhållande
OBS i P1 har jag lyssnat på sedan mitten av 70-talet. Då hette
det OBS kulturkvarten och ofta var det Willy Josefsson som led-
de programmet. Jag läste sedan också Josefssons krim och den
enda kunskap jag hade om hans författarskap var rösten från rad-
io. Bra krim var det i alla fall.
Många bra program har det blivit.
Senare veckan har jag dock börjat tappa det.
Det är för mycket maktordning och intersektionalitet.
I veckan gjordes det en stor poäng att svensk films karaktärer är
svenska heteromän utan funktionshinder.
30 filmer hade synats.
Vilken grupp tar man då fram första av alla som inte synts:
Jo, transpersoner.
Människor får klä sig i vad de vill i min värld. Människor får gärna
älska det egna könet framför det andra. Ingen skall förföljas eller
kränkas om man nu vill leva så.
Men , hur många transor finns det?
Hur många andra grupper är inte större och mer osynliga än transor?
Men det är ju detta som är kapitalets största seger i den ideologiska kamp
som man segrande gick ur.
Det fanns en tanke bland det globala kapitalets organisationer hur man
skulle avväpna de uppror som höll på att förändra världen under efterkrigs-
tiden med en topp på 70-talet.
Tanken var att allt skulle individualiseras. Kollektiv var fanskap(om det nu inte
var de små kollektiv som kapitalets toppar är) och individen var det enda som
räknades(om man nu inte var fattig eller medellös).
Vidare skapades tanken om maktordningar. Bort med klass och in med grupper.
Män mot kvinnor. Sexuella olikheter mot sexuell likhet. Etnicitet mot etnicitet.
Ung mot gammal. Men aldrig klass mot klass. Aldrig fattig mot rik.
Alltså, kapitalets totala makt skall lämnas orörd. Vad vi skall slåss om är det
som händer och sker under kapitalets torn. Så länge vi slåss mot varandra
under detta torn skrattar kapitalets män glatt och roffar åt sig ännu mer av
våra gemensamma resurser.
Kommentera inlägget här:
