2016-12-24
02:33:33
Leonard Cohen
Ikväll visade Svt2 en dokumentär om Cohens världsturne
1972. Det är en tidsdokument som visar att saker och ting
förändras men inte alltid till det bättre. Allt som kan gå fel
gör så på turnen. PA-anläggningen är fullständigt kass. Mer
än hälften av deras konserter drabbas av ständig fel och
avbrott för att ljudanläggningen inte fungerar. Men det tåla-
mod publiken har och den dialog som finns mellan Cohen
och hans publik skulle vara omöjlig idag.
Efter dokumentären intervjuas en åldrande Cohen av Stina
Dobrovski. Här talar en vis och ödmjuk man. Det är omöjligt
att inte tycka om honom. Lugnt pratar han om existensen och
utan några som helst åthävor.
Det är en stund existentiell monolog som många skulle ha
nytta av att ta till sig.
I mitt lyssnade kom Cohen in med en samlingsplatta någon
gång vid tiden då världsturnen genomfördes. I mina kretsar
var det inte många som lyssnade på honom. Han var för privat
och för lite politisk. Men jag har alltid gillat honom. I stunder av
tillkortakommanden i kärlekslivet har alltid Cohen varit som en
litet mentalt plåster. När jag varit allmänt deppig och velat lipa
över livet har Cohens funnits som en mildrande kuliss.
I det lilla har han gjort stort.
Kommentera inlägget här:
