2016-03-12
02:40:00
Musikhjälte död
Först var det Creedence men sedan var det
Emeron,Lake&Palmer under några år. Jag
hade E,L&P på Lee-jackan.
Först köpte jag Trilogy och lyssnade sönder
den. Därefter första albumet med The Barbar-
ian och Knife edge som sönderlyssnade spår.
Pictures at an exhibition lyssnar jag på ännu
några gånger per år.
Mitt intresse dog med Brain salad surgery som
jag tycket och tycker är usel.
Tarkus lyssnade jag aldrig på och vet inte riktigt
varför.(Black Moon har jag lyssnat på men då var
intresset så lågt att den inte gav något direkt intryck)
Keith Emersons soloprojekt har jag aldrig varit
intresserad av.
Jag ger honom att mitt intresse för progressiv
rock väcktes och blev till ett livslångt musikalsikt
äktenskap.
När jag senare fick reda på att Keith Emerson spelade
i The Nice var det tvunget att lyssna även på dem och
jag tyckte om albumet Elegy. För ett Emersonfan fanns
bara ett problem. Emerson var inte med på gruppens
femte och sista studioalbum. Då hade Emerson kontak-
tat Greg Lake i King Crimson(vilka jag senare i livet upp-
täckte)och bildat E,L&P.
Kommentera inlägget här: