2016-11-08
13:31:47
Livet är det som pågår medans jag ägnar mig åt serier
Vinter och kyla gör att jag ägnar den tid som jag inte har
fotboll åt läsning och maniskt serietittande.
Även läsning har en karaktär av seriestyrning.
Jag läser Michael Connolley böcker om Hieronymus Bosch
där den 23 boken i serien kom nyligen "The wrong side of
Goodbye".
Jag läser Peter Robinsons böcker om Adam Banks där den
23 boken When the Musics over snart skall läsas.
Dennis Lehane behöver bara ge ut något så läser jag det.
Jan Guillous har jag följt sedan 70-talet och läst det som komm-
it ut.
Deon Meyer följer jag liksom Rolf&Cilla Börjlind.
Seth Mattsson serie om tre böcker om Malmö i efterkrigstid och
nu den senaste om en historia i krigstid.
Henning Mankell kommer inte att skriva mer men jag läste allt
från Vettvillingen och framåt.
Häromdagen läste jag Arne Dahls på började nya serie Utmarker.
Efter historierna om A-gruppen och sedan Opcop kommer nu en
ny serie att följa.
Arne Dahl är lite annorlunda. Åtminstone för mig finns ett större mot-
ständ i läsningen. Det kärvar.. Men när jag är klar är det lite som att
motionera, man mår bättre efter fullgjort arbete.
När det gäller TV-serier kommer det nog inte att göras något bättre
än The Wire. Under senare tid har jag sett Broadchurch som gjorde
mig sömnlös under några nätter. Det är så oerhört välgjort och där
relationer och personliga tillkortakommanden skapar en spänning
som överglänser de som som dränker allt i blod. Follow the money
var välgjord dansk dramtik.
För att ta några.
Någon gång skall jag sammanställa hur mycket tid jag lagt på alla
dessa serier lästa och sedda, men kanske inte, för vad ger det mer
än en stunds eskapism?
Kommentera inlägget här:
