2016-10-03
19:24:22
Vandringsmyt?
I gårdagens Filosofiska rummet berättar Alice Teodorescu
något som jag är ganska övertygad om är en vandringsmyt.
Hon berättar om sin tid som lärarvikarie i de östra stadsdel-
arna i Göteborg. Hon råkar ut för en ung kille som puttar till
henne. När hon då tillrättavisar honom svara han: jag behöver
inte lyssna till dig för du är kvinna.
Lite senare pratar Alice till en kollega om händelsen. Denne
kall då ha sagt att man måste första pojken då han kommer
från en annan kontext, från en annan kultur.
Jag har svårt att se att detta skall ha hänt.
Jag som arbetat i denna typ av miljö, eller kultur om man vill,
har råkat ut för både kvinnofientliga gossar såväl som homo-
foba eller rasistiska(och då nästan alltid antisemitism).
Aldrig att jag tolererat detta för att barnet/ungdomen/den vuxne
skulle vara från en annan kultur.
Jag har alltid försökt att ställa ner skorna mot alla former av
förtryck eller förtryckande åsikter oavsett vad människor komm-
er ifrån.
Jag tycker mig också erfara att detta är det vanliga sättet att
bemöta. De gånger som bemötandet varit uselt har det hand-
lat om rädsla eller korkade metoder, som exempelvis den non-
affektiva konflikmodellen.
Kommentera inlägget här:
