2016-09-23
12:16:49
De dubbla budskapen
UR visade dokumentären Rubble Kings- Gängkrig i New York.
Det är en fascinerande historia om gängen som under 70-talets
början dominerade stadsbilden i de fattigare stadsdelarna och
där människor sköts till döds för minsta skitsak.
Det fanns massor av gäng.
Vid tiden upptogs media av Black Panthers som sågs som ett
reellt hot mot det etablerade samhället och massor av resurser
sattes in för att krossa den rörelsen. Gängen i N Y var inte ett
hot mot det etablerade. De sköt ju ihjäl varandra.
Mycket om orsakerna till gängkrigen känns igen:
-USA var i kris efter det misslyckade pågående kriget i Vietnam
och ekonomin var i gungning. Stor arbetslöshet.
-Markägarna sket i husen i bl a Bronx och lätt dem förfalla. I många
fall brände man dem för att komma åt försäkringspengar. Slummen
var total.
-När man beslutar göra något drar man en motorväg rätt igenom Bronx.
-När allt förfaller försvinner de vita och de med lite resurser till andra
stadsdelar och bara de utan medel blir kvar.
-När folk flyr och lite hopp finns om framtid uppstår närmast en laglös
stad. När våldet breder ut sig försvinner statliga och kommunala instans-
er. Affärer flyttar och ingenting blir kvar annat än fattiga invånare.
När jag ser dokumentären är det som att se utvecklingen i franska förorter.
Det är som att se vad som sker i de svenska förorterna.
Likheterna är många.
Så den som vill blunda för strukturella orsaker blundar för de verkliga
orsakerna som är fattigdom och brist på organiserat motstånd.
I N Y är det gängen själva som väljer en annan väg.
Musiken och i synnerhet Hiphopen skapar en möjlighet att komma samman
och göra annat än att skjuta ihjäl varandra.
Jag menar att fotbollen med musiken kan vara vägen för den svenska
förorten.
Vad som lite stör bilden är att man då och även idag inte drivs av att lyfta
hela förorten som ett mål utan att man lyfter hoppet att lyckas som individ
för att komma bort från förorten. Det skapar knappast ett hopp för alla.
Kommentera inlägget här:
