2017-08-06
15:46:00
Visioner
När jag blev kommunist på 70-talet var det i synnerhet
tanken på de stora förändringarna som lockade. Det var
Kina som modell som framstod som ett föredöme och det
som vi skulle jobba för här i Sverige. Runt om i världen tog
människor strid för nationellt oberoende och frihet. Man tog
kamp mot imperialismen och vem stödjer inte Davids kamp
mot Goliat?
Det var inte de verkliga bilderna eller de verkliga händelserna
som lockade. Det var berättelserna och de rena revolutionssag-
orna som engagerade. Verklighetens grymma fakticitet ville jag
och andra undvika. Kriget i Vietnam var de godas kamp mot de
onda och FNL behandlade fienden sammetsömt i politiska läger
där de fick lära sig kommunismens universella storhet.
Så har det alltid varit. Alla revolutioner, och de misslyckade, skrivs
av segrarna. De lyckade revolutionerna genomförs av goda männ-
iskor med goda handlingar och de misslyckade revolutionerna har
genomförts av onda människor med onda handlingar.
I början målades Mao bland folket men med tiden blev han alltmer gudalik och
flytande över folket
Jag tänker på detta när jag lyssnar på P3 dokumentär om Kårhus-
ockupationen 1968 i Stockholm. Dessa studenter som trodde sig stå
på tröskeln till den stora revolutionen. En liten bubbla som omslöt he-
la landet under några dagar. Några hundra studenter med en intensiv
vilja till förändring. Där Rebellerna dök upp som några närmast religiöst
övertygade maoister och bara dundrade in med sin dogmatism och en-
ögda syn på vad som var sant och inte.
Engels skrev att han hellre tog ett kilo aktioner mot ett ton teori.
Så är det ju oftast vid de stora förändringarna. Det är inte vad man skriver
och tänker som ändrar samhällen. Det som förändrar är när de materiella
villkoren tvingar folk till att kräva förändring. De som börjar behöver inte va-
ra många men om de materiell villkoren är de rätta kan den lilla gruppen
vara som en startmotor för den stora omvälvningen.
Kårhusockupationen hade ju inga av dessa betingelser. 60-talet var det
årtionde när landet var som rikast. Arbetarklassen hade fått det så mycket
bättre på några år att en revolution var för dem främmande. Så var det 1968.
Många motdemonstranter skallade utanför kårhuset "Hammaren i huvudet och
skäran i halsen". Så kom 70-talet och vänstern utanför VPK blev närmast eso-
terisk. Vi fick berättelser som fyllde på de vi redan visste om Gulag i Sovjet med
att det inte var så mycket bättre i Kina eller Albanien. Vem ville ge upp alla de rätt-
igheter vi hade här för ansluta sig till en diktatur?
Igår lyssnade jag på Markus och Malcoms podd igen. De två är väl närmast att
ta över den fallna manteln från 70-talet. De pratar om den verkliga teorin och den
verkliga praktiken. De demoniserar alla tankar om drömska visioner och menar att
allt kokar ner till materiella villkor. Vi skall bygga partiet och vi skall vara beredda på
de stora striderna. De kommer att bli tufft. Landet skall raseras för att sedan byggas
upp igen. Det kommer att krävas läger för att hålla reda på alla fiender.
Vem är sugen på den visionen?
De är emot kapitalismen men verkar vara ännu större motståndare till det som idag
kallas vänster, identitetsvänster och intersektionell vänster. De menar att arbetare-
klassen sökt sig till SD och ännu mer högerut och att de gjort ett riktigt val då denna
gemensamma höger har de rätta svaren på den upplevda svenska krisen.
Det är ganska långt från den vision som jag anslöt mig till under 70-talet.
Hur skall man få folk att ansluta sig utan de drömska visionerna?
Om några decennier kanske man kan få folket att ansluta sig men då måste allt först
gå riktigt åt helvete. Och skulle det bli så är det inte i första hand, som det ser ut idag,
ett vänsteruppror som vi kommer att få utan från det rakt motsatta hållet.
B Travens djungelepos om förtyck, motstånd och revolution är ännu viktig läsning.
Jag minns en av hövdingarna som motsätter sig en diskussion om vad som skall
komma efter revolutionen. Dylik diskussion var början till nederlag, enlig honom.
Låt debatten flöda efter vi segrat, sa han.
Kommentera inlägget här:
