2017-02-01
14:09:02
vänsterns position
På 30-talet befallde Stalin att kommunistpartierna i Europa
skulle prioritera kampen mot socialfascismen och det fick till
konsekvens att exempelvis kommunisterna i Tyskland priori-
terade kampen mot socialdemokratin framför kampen mot den
växande nazismen. För mången arbetare framstod detta som
märkligt.
Under 70- och 80-talet drev SKP(dåvarande maoisterna) med
Jan Myrdal som general tanken att vi stod inför ett världskrig.
Den drivande och farliga staten var Sovjet( Kina hade ju för-
klarat USA som en papperstiger)och politiken skulle formas uti-
från denna tanke. Det innebar att alla som var emot Sovjet var
i princip vänner. Det uppstod ju då märkliga vänskapsband med
Chile och Sydafrika som inte direkt kunde förklaras som progressiva
eller radikala stater( om än högerradikala ). I Sverige var den vän-
ster som inte tydligt markerade mot Sovjet att betrakta som komm-
ande femtekolonnare och fiender till Sverige.
För den vänster som angreps hade man en politik om en försiktig
kritik mot Sovjet och Östeuropa men man ansåg fortsatt att USA
var den stora och farligaste imperialistmakten.
Vad den samlade vänstern tappade bort var den klasskamp som be-
drevs i arbetarklassen. Kommunals storstrejk 1980 genomfördes utan
vänsterns deltagande. Sedan dess har vänstern närmast försvunnit från
arbetsplatser och i fackföreningsrörelsen.
SKP med Myrdal i spetsen lanserar under 80-talet tanken om "media-
vänster" som ansågs vara en grupp vänster som dominerade media
och diverse kulturella centra i landet. Denna tanke har i princip tagits
över av den Sverigehatiska rörelsen från nazister till SD.
Idag är den del som var gamla SKP( Myrdal, FIB/K, Marcus och Malcolm)
samlade för att hylla Putin, mena att SD är arbetarklassens parti, hylla
Assad i Syrien och mena att identitetsvänstern är den stora faran för den
svenska nationen.
Det finns alltså en linje att se och som borde stämma till eftertanke.
Man kan fråga sig varför man inte fokuserar på att driva klassiska kamp
frågor rörande arbetarklassen:
Arbete åt alla. Bostäder åt alla. Rätt till utbildning. Fri sjuk-och tandvård.
Goda villkor åt våra gamla. Förstatliga skolor, sjukvård och omsorg.
Det tycks som denna delen av vänstern menar att man skall bygga parti
och skita i vår tids politik och på vägen liera sig med Sd för att komma ur
EU och värna nationen.
När det gäller den vänster som angrips, identitetsvänstern, kan man fund-
era på prioriteringar för den senare.
Identitetsvänstern hamnar ofta i samma fält som liberaler och svensk över-
het när man säger att det inte finns några problem i Sverige och därför kan
vi ta emot hur många flyktingar som helst. Om man inte ser den konflikt vi
idag har med en svensk arbetarklass som trängs mer i skorna och där svensk
överhet fortsätter berikas sig själv och där inte driver klasskamp, då driver man
i princip svensk arbetarklass till SD.
Identitetsvänstern prioriterar kön, sex och ras framför klass och därmed blir
man ett verktyg för SD och den framväxande nynazismen.
Också för identitetsvänstern gäller att driva klassfrågor.
Kommentera inlägget här:
