2017-01-31
01:17:19
Den hemska lärdomen av Rwanda
P3 sänder en dokumentär om folkmordet i Rwanda.
Under tre månader från 6 april och fram 1994 gick
hutuer och mördade tutsier och de hutuer som var
motståndare till folkmordet. Det var en regelrätt slakt
som kostade ca 800000 människor livet.
Rwanda är ett starkt fäste för den katolska kyrkan och
en gammal belgisk koloni.
Det var den koloniala söndra och härskapolitiken som
skapade grogrunden till det som exploderade 1994. Ge-
nom att lyfta tutsierna som ett bättre folk blev det som det
ofta blir när folk skall frigöra sig, man slår inte mot huvud-
fienden utan mot den som är synlig.
När jag hör hur man piskade upp propagandan mot tutsi-
erna hör jag ekot från Nazistyskland, men också ekon in
i vår egen tid och vårat eget land.
Igår läste jag på Nyheter Idag:
Hela listan: Invandrare i samtliga domar för gruppvåldtäkter inkomna 2014
Hur tänker man när man publicerar sådant?
Gruppvåldtäkt är ett vidrigt brott och som sådant mycket
ovanligt. Så ovanligt att 99,92% av alla invandrare inte be-
går gruppvåldtäkt. Men narrativet idag är att invandrare är
opålitliga och inte sällan vill våra svenska kvinnor illa. Då
måste vi svenska män stå upp för att försvara oss. Det för-
svaret kan bli som det tyska mot judar eller hutuernas mot
tutsierna.
Hur långt borta är det att vi i vårat lilla land skall försvara oss
mot invandraren eller det muslimska hotet?
Historiskt vet vi att det kan gå väldigt fort från ord till handling.
Den som då tror att man kan värva svenska arbetare från ras-
sim till kommunistiska stormtrupper är mer lovligt naiv. Det är
mer troligt att man själv trillar dit och går med och börjar yla
om den stora fara som hotar landet.
När jag lyssnar på dokumentären ställer jag mig frågan: hur är
det möjligt? Hur kan man hata så innerligt att man hackar sönder
kvinnor och barn med en machete och känner stolthet över denna
slakt? Vem kan stå emot en masspsykos som den i Rwanda?
Skulle jag med sannolik risk att slaktas själv vågat stå emot?
Det kan vare sig jag eller någon annan veta innan vi är i situationen.
Det är en mycket obehaglig tanke.
Rwanda var ett helvetes förgård. Det går inte att föreställa sig till
fullo. Men man kan lära av signalerna och preludierna till detta folk-
mord. När det börjas att prata om att folkgrupper, etniska grupper
eller religiösa grupper som är si och så och som bär på ondska, då
skall man varna sig själv och andra om att helvetet står bakom dör-
ren.
Kommentera inlägget här: