2017-03-31
00:56:16
Life on the line
Det finns en speciell genre i amerikansk film som handlar
om speciella yrkesgrupper som skildras. Oftast handlar det
om poliser och brandmän där de skildras som vardagshjäl-
tar som serve and protecte.
En kategori som jag inte tror skildrats förut är linesmen. Alltså
de som kollar elledningar. I filmen får man redan på att under
den tid filmen spelades dog 123 arbetare.
Det är ett av de farligaste arbeten man kan syssla med.
Dramaturgin i den här typen av filmer är närmast arkaiska.
Mannen är stor, stark, tyst, butter , gillar att ta en öl med köm-
pisarna och emellanåt sysselsätter han sig med lite knytnävs-
kamp. Kvinnan är snygg, gillar barn, gillar sitt hem, lysssnar
troget på sina män och som i filmen så ger en ung kvinna upp
sina drömmar om att gå till college, vilket hon både är kvalificer-
ad till och kan finansiera, för att bli fru till en velig man som be-
stämt sig för att bli linesman.
Vidare så är mannen individuellt stark och kan be chefen dra åt
helvete men han behöver verkligen ingen organisering och ännu
mindre en fackförening. Han har ju sina buddies.
I eftertexten kan man läsa att man vill hylla minnet av de döda och
hjälpa de efterlevande. Så ser kapitalismen ut. Arbetaren blir hyllad
först när han dör.
Kommentera inlägget här:
