2017-11-11
14:07:38
Konst och verklighet
Igår skrevs en synnerligen märklig artikel i Aftonbladet.
Den handlade om att Persbrandt i sin memoarbok hyll-
at Kevin Spacey som en stor skådespelare.
Diskursen är att vi skall tycka det är märkligt att Persbrandt
hyllar en som våldför sig på småpojkar, alternativt att det är
lite skumt att hylla skådespelaren som gjorde ett brott för 20
år sedan. Tydligen tyckte förlaget att detta var lite för mycket
och ville att stycket skulle strykas i den utgivna boken ( man
förstår att det är en del som förlaget strök).
Det måste ju vara möjligt att på det grövsta ta avstånd från
Spaceys handlingar och kunna se honom som en stor aktör.
Hans rollprestationer i Seven, De misstänkta, American beauty,
L A Confidential eller Frank Underwood i House of cards finns
ju där och kan inte bara tas bort för vad han gjort utanför scenen.
Det obehagliga som skapats sedan #metoo startade är att många
döms av media och socila medier och inte av domstolar och i takt
med att fler och fler beskyllningar ser dagens ljus blir bestraffning-
arna mer direkta. Det öppnar för att också planerade och falska
beskyllningar slår sönder folks liv.
Kommentera inlägget här:
