2017-11-30
17:33:17
Strukturer
När jag ser serien The Crown slås jag av samma tankar som
när jag såg Downton Abbey. Hur kul är det egentligen att vara
överklass?
Arbetsordningen på och runt hovet är ju som en öststatsbutik
under 70-talet. En massa arbeten är helt onödiga och dom
bara finns för att fylla budgetar eller kravbilder på full syssel-
sättning. Minns en bad i Budapest där det krävdes tre personer
för att öppna och stänga mitt omklädningsskåp och lika många
för att öppna det igen och då gällde det först att hitta förmannen
för dem.
Men överklass och hov har ju alltid ögonen på sig. De får inte klä
sig själva, inte laga mat, inte klara hygien, ja, hela vardagen är
övervakad.
Drottningen i filmen är fjättrad vid en lång rad konventioner som
hon förväntas att följa. Åsikter som hon förväntas ha bryts inte
hursomhelst. Så i huvudsak är drottningen en slav under konven-
tioner . Hon har allt hon kan önska materiellt men föga vad det
gäller egna önskningar eller eventuella önskemål att leva sitt eget liv.
När Marx skrev om frigörelse tänkte han även på denna fjättrade
överklass. När produktionsmedlen en gång styrs av folket för folket
och det mesta av producerandet sker utan att människor behöver att
delta kan var och en göra det bästa och mesta möjliga av sin liv oav-
sett om man en gång föddes rik eller fattig.
Nästa fråga blir ju hur kul det kommer att bli?
I serien The Crown gör John Lithgow en fantastiskt porträtt av Winston
Churchill. Skildringen av The great smog 1952 i London. Inversionen
blev katastrofal under året och under några veckor dog upp till 10000
människor utan att regeringen förstod allvaret. Churchill fnyste på näs-
an och sa att det bara var väder och ingenting att göra.
Nu 65 år senare har problemet flyttats till Kina och andra stora städer i
Tredje Världen.
Kommentera inlägget här:
