2017-12-11
00:38:31
Maoismen
Igår kväll lyssande jag till Bildningspodden.
Det är ett utmärkt sätt att fördriva tiden medans
man spelar patiens.
Jag lyssnade först till program om Platon där man
pratade bildat och ärofyllt om historiens mest aktade
filosof. Självklart var Jan Stolpe med. Han har översatt
det som finns nedskrivet av Platon i en modern tappning
och som fått spridning utanför de lärdes rum.
Sedan lyssnade jag till ett program om maoismen.
Då kunde ju Jan Stolpe stannat kvar. Han var ju en av dem
som fanns i de innersdta kretsarna av denna rörelse i landet.
Bland de intellektuella utanför det maoistiska partiet var ju
Stolpe och myrdal ett radarpar.
Det är ju sällan man skildrar Moas tid som ordförande i annat
än som en tid av misär och då på en nivå som håller samma
nivå som skvallerpressen.
Det fanns saker att lyfta och att minnas.
I Kina är Mao ännu hos vissa hyllad som den store rorsmannen,
men hos andra som motsatsen.
Alltså borde man se till båda sidor när man försöker att dra lär-
domar av den kinesiska revolutionen 1949 och kampen som ledde
fram till makten.
Den som idag ifrågasätter tiden fram till 1949 har dunkla motiv.
Folket segrade och det ses ju inte alltid som något gott i de krestar
som vill styra och ställa.
Man besgerade inte bara Japan utan också de inhemska reaktion-
ärer som vill göra Kina till ett rike som skulle serva de ledande väst-
staterna.
När jag under 70-talet som ung man kom i kontakt med detta land och
dess historia och framför allt deras aktuella politik var det ju bara att
hänga på.
Kina som tog kamp mot imperialismen i väst men också mot det som
man upplevde korrupta Sovjet och deras lydstater.
Kina där verklig demokrati rådde.
KIna där folket slagit sig fria och var ledande på alla områden.
Det var min bild och var under flera år.
Alliansfriheten har jag med mig än idag. Det var rätt och är rätt att ta
ställning mot imperialismen.
Idag så mycket svårare då de alliansfria är så få och där kampen i
många stycken kodnappats av islamister.
Idag kan knappast det moderna Kina beskrivas som annat än en av
de imperialistmakter som slåss med USA om världsherravälde. Maos
tes om att partiet kan förborgerligas och förvandlas till sin egen mot-
sats har ju besannats.
Så fortfarande finns bärande tankar i maoismen som är aktuella.
Mao introducerade ju bönderna som de verkliga befriarna. Det var de
och inte, i Kina, få industriarbetarna som skulle leda kampen.
I vår tid kan man också fråga sig vem som skall leda kampen för att
bättre samhälle när snart vi kommer att stå utan industriarbetare då
när robotiseringen är genomförd.
Vem skall göra uppror mot vad ?
I vår tid med maktkonsensus och tankar som historiens lsut och det
liberala 1000-årsrikets ankomst är det mer rän rätt att citera Mao om
att det alltid är rätt att göra uppror: frågan är bara hur?
När flera under senare delen av 70-talet började delge tankar om att
kulturrevolutionen var något annat än de drömbilder vi hade fått till oss,
problematiserades min världsbild.
Ville jag leva i en kommandostat?
Det sas där jag var aktiv att allt var politik. Jag sa så.
Men problemet var ju om man skulle förföljas, fängslas och arkubu-
seras för att man trodde eller diskuterade fel politik?
Där är jag ännu.
Är tanken om det goda samhället, det öppna och fullt ut demokratiska,
med massor av torg och rum för öppen debatt och resonerande, där
konst och kultur ses som alla uppgift att forma.är tanken om detta ba-
idealism?
Vissa av dagens nyvänster är hopplöst realistiska ( Marcus och Malkoms
podd). De ger inget hopp om att drömma så som vi gjorde på 70-talet om
ett samhälle som på alla nivåer skulle vara ett bättre, tvärsom, de använder
sin vision till att vara grindvakter för den totala undergången. om vi inte blir
kommunister kommer vi att brännas av atomkriget eller klimatapokalypsen,
och innan dess kommer de flesta av oss att svälta ihjäl i kapitalets sista
strid.
Hur lockar man männiksor till en sådan vision?
2017-12-11
00:00:04
babels torn
Marcus Birro skrev en förvirrad krönika på Nyheter 24. han skriver
abstrakt om hat och skam. Han nämner Janouch och Heimersson
och med dessa behöver han bara låta orden rinna.
Då vet vi att han tycker att alla som vill utvisa invandrare, återgå till
ett mytiskt folkhem(utan invandrare), som hatar etablissemanget ( allt-
så inte alla miljardärer och de med verklig makt, Nej, dem skall vi älska
vörda) och som vill köpa Birros böcker, de är med honom och han be-
höver inte an vända argument utan bara elda på känslorna som skall
få denna grupp att genomföra de få punkter som förenar dem.
Det är märkligt att nu när vi fått former för att verkligen kunna diskutera
så bildar vi i stängda grupper där vi kliar varandra på ryggen.
Eller har det inte alltid varit så?
Anledningen till att vi i Sverige kunde bygga folkhemmet var ju knappast
att vi hade bättre argument än kapitalet och högern. Nej, det var den poli-
tiska kampen med dess organisering och solidaritet som ställde samma
höger och kapital mot väggen och sa: ändra er annars kommer det att gå
jävligt illa.
Det finns nog få exempel i världen där argument och "sanningen" har för-
ändrat i sig självt. Det är den som har makten som förändrar och makten
tas av den som har mest muskler eller som är flest och bäst organiserade.
När det gäller Birro så kommer han nog snart att ha ändrat åsikt igen och
om vi får en renässans för vänster kommer han att vifta dit och om det skul-
le bli åt rakt motsatt håll kommer han att vifta dit.
2017-12-10
23:41:06
The Crown och Kwame Nkrumah
En av skaparna och pådrivarna av panafrikanismen från 50-talet
och framåt var Kwame Nkrumah. Han ledde kampen för att frigöra
Ghana från britterna och 1957 nådde man självständighet.
Nkrumah var ett samlande namn för många på de afrikanska kont-
nenten och ett viktig namn för att driva kampen framåt.
Tyvärr blev Nkrumas uppfylld av sig själv och sin viktighet och utrop-
ade sig som evig president 1964 och det var början på den opposition
som två år senare störtade honom i en statskupp.
I serien The Crown säsong två spelar denna Nkrumah en liten roll i
ett av avsnitten. Vi får i serien veta att Nkrumah genom en nyck bytt
ut porträttet av drottningen mot ett av Lenin. Väst slår ut med armar-
na och beklagar att de tappoat Ghana som bundsförvant. I serien tar
då drottningen saken i egna händer och reser till Accra. Där dansar
hon foxtrot med Nkrumah och efter det förklsrar sig Nkrumah som all-
iansfri. Att Nkrumah var en av de viktiga spelarna i Bandungkonferen-
sen 1955 där Tredje Världens länder började ett samarbete för att stå
eniga mot bägge supermakterna och lita till egna krafter berörs inte
med ett ord. Om man kan säga att en berättelse har kolonila ögon så
stämmer det bra på serien The Crown.
Det sorgliga är att man serien igenom skildrar en verklighet från över-
hetens horisont men att man i denna lilla sekvens om Nkrumah tog
steget lite väl långt.
2017-12-10
23:24:41
Kriminella som hjältar
Vem som räknas som kriminell eller hjälte beror på vem
man frågar. De allra flesta skulle nog säga att de tycker
att Robin Hood är en bra myt där man ställe sig bakom
hans kamp mot orättvisa.
Svårare är det med tågrånarna i USA under 180--talet.
var Billy the Kid eller bröderna James hjältar eller skurk-
ar?
Bulla Felix levde runt 200-talet och rånade romerska trans-
porter och han bildade närmast en liten arme. Stöldgodset
delades ut till fattiga. Det sägs att Bulla Felix skickade ett
meddelande till kejsar Severus där den bärande meningen
var:
-Ge era slavar mat så att de inte väljer att bli landsvägsrövare!
Det finns delade meningar om Bulla Felix har existerat eller om
han bara är en myt som Robin Hood.
Oavsett slutade han sina dagar när han greps i en kvinnas säng.
Han dömdes till döden och slängdes till lejonen på Colloseum
vilka slet han i stycken.
2017-12-07
00:26:03
från solidaritet till filantropi
Det som ibland kallas vänster värnar om att utsatta
människor från Bulgarien och Rumänien skall få ut-
nyttjas av ligor. De får sitta utanför butiker i ur och
skur och tigga. Pengarna de drar in går till minst sagt
avskyvärda människor som tar pengarna för att leva
i lyx. den självklara linjen hade självklart varit att för-
bjuda tiggeri och erbjuda hjälp till tiggarna, typ den
kvinna som bjöd hem en tiggare och där tycke upp-
stod och de senare gifte sig. Men att motsätta sig för-
bud och som mest lägga en guldtia i pappersmuggen
är inte mer solidariskt än det som överklasskärringar
sysslade med i slutet av 1800-talet där de för att rena
sina samveten emellanåt hjälpte smutsiga arbetarbarn
med en brödbit.
Man kan också fråga sig hur kampen för att ensamstående
pojkar/män är tänkt. Hur tänker man sig fortsättningen om
alla dessa får stanna?
Gissa var de skall bo? Ja, lägenheter kommer bara att finn-
as i förorterna och där kommer de att hamna och då utan
arbete och bli ett tillskott till det stora utanförskap som red-
an finns. Hittills kan man se att skolgången för denna grupp
är mer än usel ur ett resultatperspektiv. Så vad skall de göra?
Om det funnits ett vänsterperspektiv hade man självklart kopp-
lat ihop allt till en klassfråga och rest frågor om varför vi har
så stora klasskillnader i landet och vad vi skall göra för att för-
ändra detta. Man hade inte stannat vid att flyktingar skulle bara
få stanna utan också rest krav på rättvisa över hela linjen så
att inte bara flyktingar utan hela underklassen kan resa sig.
2017-12-06
02:33:46
Från ljuset sjunka vi mot mörkret
Alltmer sprider sig rasismen och klassföraktets stank över
samhället. SD har lyckats ympa in sin rasism iklädd kultu-
rella förtecken i samhället i stort.
När ny Demokrati en gång gick i graven sa Bert att partiet
i alla fall lyckades att sprida sina åsikter om invandringen
in i de etablerade partierna.
Idag har man tagit ytterligare steg.
Allmännt kan man idag prata om unga människor i termer
om hur mycket de kostar och vi mäter deras knäskålar och
deras tänder får avgöra om de skall stanna i landet eller inte.
Detta trots att de ekonomiska hjuler snurrar som aldrig förr.
Skillnaden mellan rik och fattig ökar lavinartat och för att de
rika skall kunna behålla sina privilegier måste de ju visa att
de är förtjänta av det och att de fattiga på samma sätt förtjä-
nar sin fattigdom.
Det är ju inte förstå gången i historien som landets priviliger-
ade och rika förtalar de fattiga och tillskriver dem egenskaper
som tjuvar, lata och om de gör motstånd som farliga för alla.
Det stinker som sagt.
Därför är det följdriktigt att chefen för Riksenheten mot inter-
nationell organiserad brottslighet Lise Tamm säger att landets
Det är denna demonisering av förorten och dess människor som
alltmer utgör det stora problemet.
De flest förståndiga männiksor vet att man inte kan lösa problem
med opolis och militär. Man kan vara akut nödvändiga men inget
att bygga verklig förändring på.
De flesta begriper att så länge skillnaderna bara ökar så kommer
vi att få ökat utanförskap( tillka ovanförskap) och med det kommer
brott som brev på posten( med större säkerhet än Postnords leve-
ranser).
Makten i landet utgörs av en medel- och överklass som bara gör
små utflykter i förorten. Deras analys grundar sig på andra från
samma klass som lyssnar på andra som har samma övanförpers-
pektiv. Det blir alltså sedan till beslut som många gånger är ren
eskapism.
Som med denna Lise Tamm som säger att nu skall vi lära hur mili-
tär krossade Farc-gerillan i Colomiba eller hur polisen slog sönder
världens kanske mest bruta gäng i El Salvador. Hon säger också
att vi måste lära hur klaner i Sverige är organiserade och att detta
sedan skall ge verktyg att lösa problemen.
Dylikt tankegods brukar sluta i massavrättningar.
om man går till alla världens tsora städer och tittar var de våldsamma
gängen har sina centrum så kommer man till samma resultat oavsett
vad landet odlar för kultur, har för religion eller styrelseskick, och svar-
et är inte så konstigt: det handlar om utanförskap och fattigdom.
Bara det.
2017-12-02
18:46:30
En sjukdom
2017-12-02
15:48:02
Vänstern och Amineh
Man kan fråga sig varför Vänsterpartiet är så rädda för att ta upp
frågan om patriarkala strukturer i förorten. De måste ju ändå för-
stå att islamister, reaktionärer eller kriminella knappast kan vara
något som kommer att lockas till valurnorna och partiet.
I denna fråga kan man tydligt se hur identitet styr före klass.
När vänstern byggdes upp i början av förra seklet var ju frågan
om klassståndpunkt en huvudfråga. Alltså, det viktiga var att man
stödde organisationen före var man befann sig på klasstrappan.
De som tillhörde underklassen var ju kulturellt förtyrckta genom
sekler med att tro att verkligheten styrdes, och skulle skötas av,
överklasssen, monarkin och kyrkan.
Dagens underklass styrs ju ofta av kulturella kontexter och inte
minst av en reaktionär religion och i en skarpt läge längt ifrån
säkra bundsförvanter.
Man kan fråga sig hur ett feministiskt parti kan blunda för den
syn som många förortsmän har om kvinnor och hur man behandlar
samma kvinnor där.
Om man satte ner fötterna och sa att vi stödjer kvinnorna skulle man
eventuellt tappa en och annan röst men å andra sidan skulle man kun-
na bygga partiet kring sanna principer och faktiskt då förändra situation-
en i förorterna. Idag kan man ju se hur man på många håll i förorten fos-
trar pojkar och flickor in i en mentalitet som är reaktionär. det är mot detta
som Vänsterpartiet skall slåss inte mot dem som visar hur verkligheten ser
ut.
2017-12-02
15:32:52
Staffans stollar
Staffan Heimerson har ju genom åren slängt ur sig saker
som man baxnat över, men hans position är ju så säker
att han kan skriva i princip vad som helst och ändå klara
sig undan. När han nu jämför #Metoo# med Moskvarätte-
gångarna där hundratusentals människor oskyldigt dömdes
till döen eller skickades till arbetsläger. När en miljöpartisk
förra året jämförde svenska flyktinghateringen med Hitler-
Tyskland tog det hus i helvete och hon avkrävdes ursäkter.
Jag har ett minne när det gäller Heimerson som aldrig lämnat
och som jag under senare år letat efter verifieringen men inte
hittat något.
Det var en debatt i Kvällsöppet , jag minns inte ämnet, men i
debatten tar Nordal Åkerman till orda och beskyller Heimerson
för pedofili. Heimersom blir tyst. Ingen annan tar upp den kastade
handsken och när jag dagen efter skulle läsa vidare om denna
ohyggliga anklagelse men inte ett ord.
Jag har genom åren kommit tillbaka till detta men aldrig sett någon
skriva eller ta upp det, vilket fått mig att undra om det verkligen hän-
de.
2017-11-30
17:33:17
Strukturer
När jag ser serien The Crown slås jag av samma tankar som
när jag såg Downton Abbey. Hur kul är det egentligen att vara
överklass?
Arbetsordningen på och runt hovet är ju som en öststatsbutik
under 70-talet. En massa arbeten är helt onödiga och dom
bara finns för att fylla budgetar eller kravbilder på full syssel-
sättning. Minns en bad i Budapest där det krävdes tre personer
för att öppna och stänga mitt omklädningsskåp och lika många
för att öppna det igen och då gällde det först att hitta förmannen
för dem.
Men överklass och hov har ju alltid ögonen på sig. De får inte klä
sig själva, inte laga mat, inte klara hygien, ja, hela vardagen är
övervakad.
Drottningen i filmen är fjättrad vid en lång rad konventioner som
hon förväntas att följa. Åsikter som hon förväntas ha bryts inte
hursomhelst. Så i huvudsak är drottningen en slav under konven-
tioner . Hon har allt hon kan önska materiellt men föga vad det
gäller egna önskningar eller eventuella önskemål att leva sitt eget liv.
När Marx skrev om frigörelse tänkte han även på denna fjättrade
överklass. När produktionsmedlen en gång styrs av folket för folket
och det mesta av producerandet sker utan att människor behöver att
delta kan var och en göra det bästa och mesta möjliga av sin liv oav-
sett om man en gång föddes rik eller fattig.
Nästa fråga blir ju hur kul det kommer att bli?
I serien The Crown gör John Lithgow en fantastiskt porträtt av Winston
Churchill. Skildringen av The great smog 1952 i London. Inversionen
blev katastrofal under året och under några veckor dog upp till 10000
människor utan att regeringen förstod allvaret. Churchill fnyste på näs-
an och sa att det bara var väder och ingenting att göra.
Nu 65 år senare har problemet flyttats till Kina och andra stora städer i
Tredje Världen.
2017-11-24
15:03:56
Bättre förr?
Vad är humor?
Vad är ironi?
Vad skrattar publiken åt?
Då som nu....dom tar våra jobb......
2017-11-24
13:35:16
lite våldtäkt får man väl för fan räkna med
När Moa Hjelmer går ut och säger att hon blev våldtagen
2011 i samband med en Finnkamp utsätter hon sig själv
för stora påfrestningar. Något hon länge velat dölja går
helt uppenbart inte längre att ha inom sig.
I bakvattnet av #Metoo börjar nu apmännen röra på sig.
När man läser kommentarer på Flashback är huvuddelen
av dem av arten att om du följer en man in på rummet får
du tåla lite hårda tag. Det finns alltså ganska många som
fortfarande hävdar att kvinnor får skylla sig själva om de
blir våldtagna.
Den dominerande åsikten i denna brunsvarta röra är att
kvinnor som idag ger sin röst i #Metoo i själva verket ingår
i den stora feministiska konspirationen. De brunsvarta men-
ar att då man pratar om "vanligt gött sex" som något onatur-
ligt blundar man för den stora gruppvåldtäkten som sker över-
allt genomförd av negrer och islamister.
Logiken är alltså följande, vi skall skydda våra svenska kvinnor
men först måste de sluta ljuga om oss svenska män. Alla vet ju
att det är mörkhudade som våldtar och värst är det för deras eg-
na kvinnor.
Alltså, den brunsvarta röran hatar svenska kvinnor som inte entydligt
gillar män i den brunsvarta röran, Det blir ju inte så många då.
Sedan gillar de mörkhyade kvinnor för att dessa våldtas av mörkhyade
män. Å andra sidan gillar de ju inga mörkhyade alls.
Frågan till slut blir om de gillar någon annan än den blonde mannen som
kan nationalsången baklänges.
För övrigt förstår jag fullt ut varför man skriver anonymt på Flashback.
2017-11-22
17:34:41
"Vad kallar man en sexuellt trakasserad robot? – R2 #metoo"
Paolo Roberto tillhör ju de populistiska män som
tycker att en kuk är kuk och inte bara ett kön.
Nu har han skrivit dumt och omedvetet om #metoo
men för en gammal Star Warstittare kan jag ju se
en viss humor.
Dock blir det orimligt att han Roberto skall bli utslängd
från FB för detta.
Man måste då ställs sig frågan om vilka kriterier som finns
för att bli utslängd från FB?
Om man kan bli utslängd för att man gör sig rolig på en
politisk rörelse ligger det ju nära till hands att man kan
slängas ut för ett annat skämt om en annan rörelse.
Vem skall då vara domare över vad som får och vad som
inte får sägas?
Skall företag lägga ribban?
Tillfälliga opinioner?
Staten?
Vi har haft en ganska omfattande ytrandefrihet i det här landet
under många år. Vänstern har fram till nutid funnits på den sida
som tagit strid för yttrandefriheten. Den vänstern har insett att
om man kan förbjuda åsikter på ena sidan är inte steget långt
till att förbjuda åt flera håll.
Så det är bara att tåla vad Paulo Roberto skriver för dumheter
och angripa honom med argument som syftar till att få honom
att tänka längre än dit ollonet slutar.
2017-11-22
01:44:43
i Trumpland och vad som verkligen styr
I filmen Hell or high water befinner vi oss i det USA som
alla tycks glömt av. Bankerna har gjort sitt och skinnat de
få som odlade till egentligen bara sig själva och som inte
kunde eller kan få någon inkomst annorstädes.
Två bröder rånar den bank som de anser vara skyldiga till
att deras mor skuldsatt sig så att banken nu står på tur att
konfiskera det hem som varit deras i generationer.
Det är välspelat och en comancheindian som är polis får
säga det som få säger men som alla borde tänka:
-Ni (de vita) kom in och tog jorden från oss. Ni tog bort det
land som inte bara var vårt levebröd utan också var vår lev-
da kultur. Nu får ni känna på samma sak , era vita är banker-
na och de gör mot er vad de vita gjorde mot oss.
När jag tänker efter ha sett filmen blir jag förvånad över hur
politisk denna film är. Den kan ses utan mina reflektioner.
En Trumpanhängare skulle se den och gilla den. Han skulle
möjligen tycka att det saknades någon muslim eller mörkhyad
att kunna lägga skulden på, men bankerna kan räcka.
Det är här vi här. Typ 1850 när Marx ilsknade till över filosofins elände.
Han menade att det inte längre räckte att förklara världen utan nu var
det dags att förändra den. Det var dags att visa hur makten såg ut, vem
som stod bakom den, organisera sig och sedan ta makten och detta för
att en förändring skulle vara möjlig.
Det är märkligt att vi nu 170 år senare är längre från klarhet
än vad man var vi tiden Marx skrev detta. Då kunde man fylla
människor med hopp och ge bilder om att en annan värld är
möjlig. Men idag?
Vad är det som gör att massor av "vanligt folk" inte kan ta sig
längre att skylla sina tillkortakommanden på andra hudfärger
och religioner?
Varför solidariserar de sig med ett etablissemang mot ett annat?
Är de korkade?
Ja, vissa är det. Det är en del av det stora systemets effekter. Man
behöver inte anstränga sig för att få kunskap ingen begär heller att
du skall göra det. Huxleys vision vann mot Orwells.
Men vad värre är att de flesta sakanar det hopp man kunde få då.
Det som finns kvar är en slags gemensam syn att allt är skit i vilket
fall. Så vi kämpar för att få lite mindre skit och då kan man rösta på
en Trump mot det andra etablissemanget.
2017-11-21
03:20:00
Folkets frigörelse måste vara dess eget verk
I Ryan Gattis bok Sex dagar som handlar om upploppen i LA
1992. I början av boken skriver Gattis om att upploppen kommer
men viss repetition och att man efter varje satsar på massor av
saker för att slippa dessa upprepningar. Det är pengar till massa
olika projekt, både statliga och frivilliga, och massor av människor,
som oftast inte bor i de utsatta områdena, arbetar för att det skall
bli bättre. Men det blir inte det.
Likheten med utvecklingen i de svenska förorterna är slående.
Många goda medelklassmänniskor med goda värderngar startar
upp massa projket för blattarna. Det är ett jobb som vilket annat.
När de goda människorna gjort sitt dagsverke åker de hem till sina
medelklasshem, umgås med sina medelklassmänniskor och läm-
nar den förort de så gärna vill göra bättre. Om de skulle läsa min
beskrivning skulle de bli oerhört sårade. De skulle säga: vi vill ju
bara göra gott. Men tyvärr det räcker inte. det räcker inte till verk-
lig förändring. Dagens projekt liknar i mycket de rika filanstropiska
damenas verksamhet i slutet på 1800-talet. de delade ut mat till
de fattiga och kände sig goda, men de blev bestörta när arbetarna
i början på 1900-talet organiserade sig för att på allvar förändra de
samhällen de levde i.
Så måste också dagens underklass göra. de kan inte lita till att andra
skall göra jobbet för dem och av den enkla anledningen att de inte kom-
mer att göra det.
Om man läser Speranza av Sven Delblanc blir det tydligt hur det fung-
erar. En rik ung man går ombord på ett skepp för att segla till USA.han
är anfäktad av de stora ideerna från den franska revolutionen. Han har
med sig en ung svart man som han ser som sin jämlike.
Vad den unge idealisten inte vet är att det är ett slavskepp han äntrat.
När kaptenen och hans besättnning sätter hans svarte vän i bojor klgar
han först, men när han ställs inför det faktum att han själv kommer att
hamna i bojor om han inte väljer sida så faller han till föga. Han försvara
sitt svek med krumbukter och fega utrop att han inget kan göra.
Tankarna om detta kom när jag inatt såg filmen The girl with all the gifts.
Här är det en andra generationens zoombies som kan tänka och som
är funktionella som hamnar i läget om de skall lita på de goda människorna
eller om de helt enkelt skall ta över hela skiten själva.
2017-11-18
17:35:00
Det ser inte så bra ut
En av de sista hjältarna tvingas i dagarna att läma in. Mugabe
är en av alla de som som under 1900-talet gick från den stora
tanken om befrielse och utveckling över revolutioner till att bli
likt de grisar som de var med och störtade.
Orwells Animal Farm kanske bättre än något annat skrivet visar
vad som händer när befrielsen är genomförd. Det är då grisarna
kommer och säger: all animals are equal but some animals are
more equal than others.
Anders Ehnmark skrev första om Machiavelli, sedan Touqville för
att avsluta sin trilogi med alla de som stred för befrielse i Afrika men
som sedan när de kom till makten blev som sina forna motståndare.
I koncentrat kan man säga att Ehmark visar hur dessa forna gerilla-
soldater. ledare och tänkare som i decennier strider för befrielse och
är beredda att ge livet för kampen, inte sedan klarar av att bygga upp
det de rivit ner. När den stora kampen på liv och död sedan blir till var-
dagens trivialiteter där folk kräver bröd och arbete, tröttnar kämparna,
inte bara på sig själva utan också på sitt folk, och många tänker att de
under decennier kämpat och nu vill ha lite belöning för alla sina uppoff-
ringar.
När inte heller de magnifika tankarna om kollektivjordbruk och stora stat-
liga projekt lyckas handlar det sedan mer om att behålla makten mer än
att utveckla landet eller ens bry sig om sitt folk.
Man skall dock inte glömma att bara för att man som i Zimbabwe nådde
befrielse så lutade inte konflikterna. Sydafrika agerade ända fram till ANC
tog makten i konflikter i Angola, Mocambique, Zimbabwe och Nambia.
Mugabe och Zimbabwe hade också ett annat upplägg för sitt jordbruk än
andra befriade länder där amn satsade mer på de loklala traditionella små-
jordbruket än på de stora farmerna. Men det gick ändå överstyr. Om Mugabe
trätt tillbaka på 90-talet hade det kanske gått annorlunda, då hade landet
sluppit hans alltmer tilltagande repression.
Men nu försvinner han förhoppningsvis.
2017-11-18
14:10:50
Hur utnyttja drev
Den mest uppmärksammade frågan nu handlar om sexuella
trakasserier och övergrepp. Det är dock som med alla drev en
fara när man dömer folk utan att de får möjlighet att försvara
sig. Människor förlorar jobbet bara för anklagelser.
Vad man skall ta tillvara på är att vi nu kan arbeta för en verk-
lig jämlikhet. Frågan är uppe på bordet och det finns opinion,
men samtidigt måste man stoppa personliga hämndjakter och
politiskt rävspel.
När Dustin Hoffman anklagas och det når media häpnar man,
när det sedan visar sig ha hänt 1983 undrar man på relevansen.
Om någon gjort sig skyldig till olagliga handlingar skall de ställas
inför domstol och där dömas, annars får vi ett pöbelvälde som kan
döma människor enbart på rykten.
Man kan undra över anklagelserna mot senator Al Franken. Han
var ju en uppburen radikal komiker innan han blev politker och har
där varit ett ovanlig inslag. Alla kvinnor är inte radikala, det finns ju
en stab runt Trump som gladeligen hjälper Trump med hans anti-
feministiska politik och här undara jag vad som sker?
2017-11-17
18:06:00
kulturell kukmätning
KD och andra borgerliga partier har ju krävt införanade av
en kulturkanon som alla svenska medborgare skall känna
till. När partiets ordförande i radio skall tala om vem som
skrivit tre klassiska böcker kunde hon inte en enda.
Böckerna var:
Giftas-Strinberg
Gösta Berlings saga-Lagerlöf
Gentlemen- Östergren
Idag skulle detta kommnateras av kulturella proffs och då
säger Hadley-Kamptz att ordförande Busch Thoors okunskap
skulle vara omöjlig i England.
Hon tar då som exempel att ett engelsk politiker inte skulle veta
vem som skrivit Döden i Venedig.
Det är ett lite märklig exempel i en diskussion om nationell kanon.
Döden i venedig är ju skriven av Thomas Mann......
2017-11-16
13:36:01
Ockuperad stad
Göteborg är belägrat.
Europas "folkvalda" kommer till staden för att umgås lite
och därför måste många medborgare i staden stanna hem-
ma från arbete och skola.
Det är sorgligt.
Om säkerheten nu proriteras så våldsamt kan man fråga
sig varför inte den vanlige medborgaren kan få samma upp-
märksamhet när detta politiska spektakel är över?
Det kommer ju tvärsom bli så att nu när polisen satsar allt de
har och inte har kommer med största säkerhet övertidsuttag
och ekonomiska sparbeting att prägla vardagen månader fram-
över till stadens kriminella stora förtjusning.
Man kan fråga sig hur organisationen fungerar som planerar
detta?
Svenska mässan har ju enorma ytor att täcka hela mötet. Då hade
man kunnat slagit en ring runt lokalerna där och de hade kunnat äta
och dricka och sova på samma ställe och sedan åkt hem.
Men man hade missat att boka Svenska mässan så därför måste hela
staden stängas av för att överhetssällskapet skall slussas över till His-
ingen. Hur är det ens möjligt? Varför krävde inte säkerhetsansvariga
att skiten skulle vara i Svenska Mässan?
2017-11-12
13:56:19
Kassa TV-serier
En seriemissbrukare är inte nogräknad med vad han får till
livs och särsklit inte när de stora och kvalitativt goda serierna
är avverkade. Men även andra- och trredjesortering kräver ett
minimum för att inte stoppknappen skall tryckas in.
I helgen hände det två gånger.
Först var det Alex som är en ny serie på CMore som var direkt
outhärdlig till både form och innehåll. TV-stereotyperna blev ba-
ra för mycket. Handlingen äldre än gatan självt.
Jag är så innerligt trött på regissörer och för den sakens skull
manusförfattare som skriver och filmar utifrån fiktiva förlagor.
Det finns en verklig gata och verkligt kriminella och sedan finnns
det en fiktiv gata med fiktiva kriminella och sedan många år skrivs
och filmas de flesta av dessa berättelser utifrån en fiktiv historia.
Fiktionen genererar sig själv.
Alex är typhistorien för denna fiktion. Den stora busen BB och den
egentligen snälle polisen som låtit sig mutats och nu sitter i den sto-
re busen grepp. Här finns familjen och otroheten. Missbruket. Det
är så förutsägbart att det inte går att titta på.
Värst i denna fiktion av fiktiongenren är en nyinspelning av Hassel.
Här finns en i många led fiktionsföruttnelse.
Först har vi Olov Svedelids böcker om Hassel där den kammarbusen
Svedelid tittat mycket på amerikanska förlagor och skriver om ett Sver-
ige som då inte fanns. Men det var väl skrivet och gick ner med lite mot-
stånd.
Sedan gjorde en serie med Berenett i huvudrollen. Jag tänkte alltid på
Seriemagasinets Mike Nomad när jag säg Hasseldeckarna. Det fanns
ändå ett anslag som gjorde att man kunde se serien med visst behag.
Då på den tiden fanns ju inte heller samma utbud som idag.
Den nya Hassel är bland det sämsat som gjorts. Rapace har tilldelats
en våldsamt överspel som blir pinsamt och viljan att göra en amerikansk
polisserie är uppenbar och så uselt. Det finns inte en ruta i första avsnitt-
et som inte känns som fiktion och överspel.
Hassel måste vara bland det sämsta som någonsin gjorts och det sägs
av en man som kan se det mesta utan att ge upp, men nya Hassel var
ett gissel att ens ta sig igenom första avsnittet och det kommer inte att
bli mer.
