leifsjoqvist

Inatt kunde jag inte somna. Har haft ont i magen
och spytt och småsovit i två dagar så när jag blev
fri från symptom var jag klarvaken. Vid 2 började
TV3 att sända The riverman som handlar om en av
vår tids värsta seriemördare, Gary Ridgway.

Han våldtog horor, mördade dem och satte upp en
sten i vaginan.

48 stycken som man vet.

I slutet av filmen pratar Ridgway till oss. Han säger att
gjort samhället en tjänst. Han har handlat mot dem som
alla fördömer. Han kallar dem inte ens för människor. De
är ett det för honom.

Ridgway slaktar horor.
USA terrorister.
Samma tanke bakom.

Jag har i hela mitt liv med ena eller bägge
fötterna arbetat i kvinnodominerande yrken
och det finns en sak som skiljer sig åt mar-
kant. Inom de kvinnodominerande yrkena
pratar man skit på ett annat sätt än i de man-
liga. De manliga pratar skit om sex och sport
och har svårt att vara innerliga. Ytan är alltid
uppe. Bland kvinnor skvallras det något när-
mast obegripligt.

Kvinnor skvallrar inte bara om varandra och med
varandra. De för det också vidare. Jag har nu för-
stått att det är helt naturligt för en kvinna att föra
bok över vad hennes kamrater gör och sedan gå
och redovisa detta för chefen. Hon anser det när-
mast vara en skyldighet att skvallra. Det kom som
en chock för mig när jag började inom omsorgerna
,på ett nytt ställe, att det var så här man arbetade.
Cheferna har det som en metod. För en man är det
ju obegripligt. Om man i hamnen fick reda på att en
av kamraterna förde bok som han sedan gick med
till hamnchefen hade han fått en betongfot och blivit
till fiskföda.

Solidariteten på en arbetsplats måste vara absolut.
Den som går och skvallrar till chefen/överheten för
att komma i bättre dager själv har förverkat sitt pass
i mänsklightens tjänst. Man pratar med sina kamrater,
diskuterar, man går till facket och om då alla vägar är
stängda kan man gå vidare.

Det är äckligt att ha blivit utsatt för skvaller.
Det är som om någon drar på en en gammal
tagelskjorta. Det kliar och sticker och hur man
än gör måste man ha den äckliga skjortan på
sig.

Någon sa att om man har rent mjöl i påsen behöver
man inte oroa sig. Så jävla dumt! Det räcker med en
misstanke så är det kört. Några tänker då: ahh ingen
rök utan lite eld i botten.

Hur skall man försvara sig? När? Och inför vem?
Skvaller är vidrigt.

Tänk själv. Du går till chefen och säger att B trolig-
en super på jobbet. Du har inga säkra bevis men allt
pekar på det. Man kan ju tycka det vara på sin plats
att då någon frågar B om han super, eller att man hör
sig för runt omkring. B blir misstänkliggjord och i här
utan chans att rentvå sig.

Sällan har man ju hört om en rättsprocess som säger
att B måste bevisa att han INTE dricker. Hur skall han
göra det?

Nej, jag tror jag fått nog av alla skvallrande kärringar
och skall söka mig ett jobb i en lugn, sexistisk, sport-
tjattrande värld där man tar sina pilsner på fredag och
är lojal mot sina kamrater.

Alltsedan Boström publicerades i Aftonbladet har
det blivit allt farligare att vara jude i Sverige. Det
beror inte på att vi fått fler antisemiter eller nazist-
er. Nej det beror på att judarnas s k vänner löper
amok. De river varje rimlig barriär som tidigare
funnits.

Idag är alla som tycker att masmordet på palestinier
i Gaza var orimligt klassade som antisemiter. Detta
trots att alla vet att 9 israeler dog och 1600 palestin-
ier dog direkt( hur många som dör av skador och av
orsaker som är krigsrelaterade är omöjligt att säga).

Gunnar Hökmark säger att Aftonbaldet är en nazistisk
tidning.
Dilsa säger att Jinge är antisemit för han har tvivelakt-
iga kommentarer på sin blogg (jag har 300 nazister på
min bloggkommentar och kvar och som önskar livet ur
mig och säkert alla judar. Är jag då antisemit för att jag
inte raderar dessa nazister?)

Det är bara att googla och man hittar den ena märkliga
anklagelsen efter den andra.

Vad som än sägs är det klart efter en koll att:
-Kritik av Israel är antisemitisk!

Israel är ju som Sydafrika. Där vita här judar.
Vi kritiserade ju vita när vi kritiserade apartheid.
Israel ockuperar precis som Sydafrika ockuperade.
Vi bojkottade då och borde göra det nu.
Precis som jag ogillar uttalat islamiska stater ogillar
jag tanken på en judisk stat. Judar finns över hela
världen liksom muslimer och kristna. Varför en egen
stat? Enda möjligheten till fred i området runt Jerusa-
lem är en öppen fristat. Om det tar 10 eller hundra år
spelar ingen roll, kanske går det inte alls, men fristaten
är den enda möjliga vägen.Två stater fyllda av hat sida
vid sida låter inte fred i mina öron.

Om jag var israelvän hade jag känt oro. Vad händer nu
när förintelsen bleknar i folks minnen? Vad händer när
de sista vittnena dör ut? Vad händer när man ser att Afton-
bladet pekas ut som nazistiskt?

Vad som händer är att nazismen och förintelsen relativiseras.
Om Hamas, Andreas Malm, Göran Rosenberg och Aftonbladet
är nazister och antisemiter då kan det ju inte vara så farligt.

Snacka om att äta upp sig själv.

Då kan jag rekommendera att läsa Jonathan Lithells bok
De välvilliga där en SS-officers pratar på 900 sidor om det
förnuftiga i att vara nazist. Efter dylik läsning kommer man
definitivt att passa sig för att jämföra dagens kritiker av Is-
rael för nazister och antisemiter.

Det är ett tufft jobb att vara med autister.
Ju svårare handikapp ju svårare samvaro.
En del i denna grupp är närmast preuniver-
sellt tomma. Man tittar i ögonen och möts av
tomheten innan Big Bang.

Det svindlar och är närmast smärtsamt.

När denna grupp blir självdestruktiv känns det
närmast hopplöst. De vill inte kommunicera och
det är omöjligt att begripa vad det är som sätter
igång de sjävdestruktiva utbrotten. Det finns exem-
pel på individer som ätit av sina egna kroppsdelar.
Slå sig själv och skada sig själv är inget ovanligt.

Det är värre med de självdestruktiva än det utåt-
agerande. Agerar du utåt så är ju det en form av
kommunikation. Du talar om att något är fel och
du gör det genom att slå. Sedan är det upp till mig
att tolka vad det är som är fel.

Det är mångdubelt enklare att arbeta med utåtagerande
än det inåtvända självdestruktiva.

Jag såg filmen Ben X igår. Huvudpersonen har Aspberger
och är klart antisocial. Han fungerar inte i sammanhang
med andra människor. Han kan inte med ord förklara vad
som sker i honom. I slutgiltiga frustrationer över att inte
kunna komma ut slår han sönder allt i sin närhet. Svårt
att bedöma om detta är en genomsnittlig Aspberger men
i vilket fall en mycket tänkvärd film.

Jag och min kamrat samlades på Karlssons
Garage. Vi käkade köttbullar och strömming
med mos. Drack öl. Så såg vi en bekant till
min bekant och vi gick dit. Den bekante satt
i samling på 7 personer vilka alla tillhörde
samma språkurs. Ingen utan den bekante
visade att de ville tala utan vände sig bort
eller pratade intensivt med varandra. Detta
trots att vi öppet hälsat och öpnat för samtal.
Den bekante svarade bara på frågor. Han frå-
gade inte tillbaka. Jag kände att jag ville spy.
Jag ville gå. Vi gick. Min kamrat hade haft sam-
ma upplevelse. Det var medelklassens uppen-
bara brist på social kompetens.

Vi vandrade ner till Bishop på Järntorget. Där var
det trevligare och vi träffade en chaufför och en
tekniker och gammal r-are. Det blev en lång kväll
med trevliga samtal.

Jag vandrade hem i natten och lyssnade på Camel
Breathless och sedan Anthony and the Johnsons
The crying light.

Jag somnade gott.

Det finns en person som heter Annicka Dahlström.
Hon är professor. Han anser att kvinnor med stora
bröst är dumma i huvudet och borde bara ägna sig
åt barnalstrande. Jag delar inte den åsikten. Jag tyck-
er att de också kan användas till att ha sex med.

Detta är min nya matteläraret.........2 plys 2 er 15

Dahlström har själv jävligt stora bröst. Hon anser att
män inte kan ta hand om barn. Under tre år finns inte
en chans att män kan klara upp situationen menar hon.
Jag är ett exempel på hennes tes. Min äldste son gick
jag med från det han var ett par månader. Än så länge
har han inte visat några större störningar.

Det tröttsamma med sådan som Dahlström är att när hon
blir pressad säger att det finns undantag,  varje gång hon
utsätts för kritik faller hon undan. Det visar sig också att
hennes forskning och åsikter har otroligt liten evidens.
Det handlar om åsikter.

Det avgörande argumentet mot Dahlström är att hon gillar
Anna Anka. Det diskvalificerar den bäste.